Bekanta er med ön Anafi

Färjan lägger till vid Aghios Nikolaos hamn. Den enda motorväg, vilken är 2 km lång, förbinder hamnbyn med Chora. Man kan även gå till fots, det tar bara 30 minuter.

I Chora kan man njuta av de vackra, vita husen som är byggda enligt kykladisk tradition samt av de imponerande väderkvarnarna som står på den nakna bergsluttningen och utgör en naturlig balkong som skjuter ut mot det öppna havet.

Öster om Chora ligger Kasteli. Där finns det några få ruiner kvar från den antika staden. På öns östra kant ligger klostret Panagia Kalamiotissa. På denna sida av ön ligger också några få ruiner från Apollontemplet.

På västkusten ligger Vagia med forsande bäckar och icke exploaterande terapeutiska källor. Det tar en timme att komma dit från Chora.

Anafis historia

Utöver den berättelse som presenterar Anafi som skyddsplats för Jason och argonauterna, finns det en till.

Enligt den var Mevliaros den första som bodde på ön. Mevliaros reste tillsammans med Kadmos, då de letade efter Europa. Därför hette ön Mevliaros eller Vliaros.

På en kulle, där Panagia klostret ligger i dag, låg en gång i tiden Apollontemplet, som hörde till den antika staden. Under 5:e årh. f.Kr. blev Anafi atenarnas bundsförvant. År 1207 togs ön i besittnig av venetianen Marco Sanudo. Ön styrdes av olika venetianska herrar och skövlades av sjörövarna för till slut att falla, år 1537 i turkarnas händer. Anafi deltog aktivt i frihetskriget mot turkarna och införlivades med Grekland år 1832.

Anafi

Anafi är en liten ö med ett oproportionellt högt berg, som får det att likna en stor kon som kommer upp ur havet. Ön har en liten hamn och den kritvita Chora är byggd högt upp på berget.

Detta är det första man ser när man kommer till Anafi. Anafi är en nästan naken ö som ligger i de sydöstra Kykladerna och farleden dit var en gång i tiden glest trafikerad. Anafi var känt även som exilplats. De flesta av ö-borna flyttade till Aten, under kung Ottos tid, och bodde norr om Akropolis i ett område som fick namnet Anafiotika. Dessa små kykladiska öar har dock sin egen tjusning och är i en mening ganska charmfulla. Man åker ofta dit för att komma ifrån de bullriga och tätbefolkade städerna. Och även om vi inte kan bo på dessa öar för alltid kan vi åtminstone njuta av de korta besöken, bara för att få en genuin smak av allt som heter rofyllt, enkelt liv och vackert landskap.

Man tar sig dit för att simma i det kristallklara vattnet, för att njuta av färsk fisk på tavernorna tillsammans med de gästvänliga ö-borna och för att komma ifrån storstädernas buller och lyx.

Anafi är, enligt traditionen, ön som dök ut ur havet på Apollons order för att ge skydd åt argonauterna som hade råkat ut för en storm under sin resa. Det är väl klart att vi får dra nytta av detta och åka dit, inte som skeppsbrutna utan som besökare.

Anafi ligger 12 sjömil öster om Santorini. Den upptar en yta på 38 kvadratkilometer och har 300 invånare. Avståndet från Piraeus är 145 sjömil och man kan åka från Piraeus till Anafi med färja.