Nedan presenteras ett urval av sevärdheter värda ett besök på ön Andros.

Gavrio - Batsi - Chora Korthi - Gavrio (97km)
Gavrio är hamnen där färjorna lägger till. Den ligger i en sluten vik med sandstrand. På ett avstånd av 3 km nordöst om Gavrio, i Aghios Petros, finns det en hög välbehållen hellenistisk fästning. Om man tar asfaltsvägen som går från Gavrio kommer man efter 3 km till badstranden Kato Aghios Petros som ligger sydöst om Gavrio. Där ligger en fin sandstrand med turistanläggningar. På 3,5 kilometers avstånd hittar vi badstranden Chrysi Ammos. Efter 4,5 km, om vi tar av till vänster, kommer vi till klostret Zoodochos Pigi (Livets källa) som byggdes på 14:e årh. Efter 8 km ser vi Batsi, Andros största turistanläggning, som ligger vid en vik med en omtalad sandstrand. Efter Batsi tar man av till vänster och efter 14 km kommer man till Arnas som ligger vid fötterna av Andros största berg Petalos (1 003 m. hög). Man kan bestiga berget från Arni som ligger 500 m. över havet och komma till toppen, som heter Gavalou. Uppstigningen tar en timme. Efter 16 km kommer man till Paleopoli, ett litet samhälle som ligger där forna staden Andros låg. Några få ruiner från murarna och den antika hamnen finns kvar att se vid havet. Efter 22 km kommer vi till en vägkorsning. Vägen fortsätter till Korthi. Vi kan ta av till vänster för att återkomma till Chora. Efter 25 km ser vi till vänster byn Melida. Där finns kyrkan Taxiarchis uppförd omkring 11:e årh., en av de mest sevärda kyrkorna på Andros.

28 km. Vi tar av till vänster och kommer efter en kilometer till Menites, byn som är bildligt talat ”dränkt” i grönska. Där finns det tavernor under jättestora plataner och runtom rinner flera bäckar.

30 km Mesaria. I denna by kan man se kyrkan Taxiarchis från 12:e årh.

34 km Andros (Chora). Vi rekommenderar att från Chora svänga till vänster och följa den asfaltbelagda vägen som leder mot norr. Efter 2 km delas vägen och en väg går till höger mot Stenies, sjöfararnas och skeppredarnas by, och en väg går till vänster och kommer, efter 4 km, till den trädbevuxna byn Apikia med sin berömda källa Sariza. Minaralvattnet från Sariza buteljeras i byn och distribueras över hela Grekland. Sarizavattnet är bra för de som har problem med njurarna. Restaurangerna som finns där har verandor med fin utsikt över den grönskade bäcken. När ni befinner er utanför Chora och för att fortsätta denna tur ska man ta av till höger mot Korthi.

46 km Vouni. Till höger, nära byn Fallikas, ser man Andros äldsta kloster, Moni Panachrandou, som uppfördes under 10:e årh. av Nikiforos Fokas.

56 km Ormos Korthiou (Korthio-viken). En färggrann fiskehamn med kiselstenstrand, som vetter mot norr. De flesta hus och affärer är byggda vid vikens västra del som är vindskyddad. Norr om Korthi ligger den avskilda viken som heter Pidima tis Grias (gamla kvinnans språng), en av Andros mest bedårande platser. Det är lättare att komma dit med båt. Från Korthi kan vi nu följa vågen som leder direkt till Gavrio.

75 km. Vägkorsning. Till höger finns vägen som vi hade tagit när vi åkte mot Chora. Man kan fortsätta rakt fram till den numera bekanta vägen mot Batsi och Gavrio.

97 km Gavrio. Här avslutas rundturen på Andros.

Posted: May 27th, 2008 under Uncategorized.
Comments: none

Andros eller Chora

Byn Chora är en vacker och ljus by som ligger på en udde mellan två sandstränder. Vid uddens spets finns det en liten ö med ruiner av en venetiansk fästning, Kastro. Choras byggnadsstil är en blandning av kykladisk och nyklassisk stil. Den första stilen påträffar man i de vita husen och den andra i de hus som tillhört gamla släkter. De reser sig runt Choras torg. Ön har en stor tradition inom sjöfarten och i Chora finns det Nautiska museet (sjöfartsmuseeet), med statyn ”Den Okände Sjöfararen” i förgården. Där finns det också en båtklubb. I Chora kan man besöka det Arkeologiska museet och det Moderna Konstmuseet. Bland de sevärda bysantinska kyrkorna finns det 13:e årh. kyrkan Palatiani med en vackert träsnidad ikonostas, kyrkan Panagia Odigitria och kyrkan Theoskepasti. Nära Chora finns det badstränder som Niborio, Paraporti och Gialia.

Posted: May 27th, 2008 under Uncategorized.
Comments: none

Andros har enligt myten fått sitt namn från Andros, som var sonson till Apollon. Ön har också haft andra namn som Gavros, Lasia och Hydrousa. Det finns bevis att karier, fenicier och kretensare har varit på Andros.

Jonerna slog sig ner på ön omkring 1000 f. Kr. Då upplevde ön en glansperiod. Andros blev en stor sjömakt, bildade kolonier i Chalkidiki, Thrakien och i Mindre Asien och präglade egna mynt.

Guden som dyrkades på ön var Dionysos. Myten säger att när ö-borna hade en fest till hans ära, en av de s.k. Dionysia, rann det vin i stället för vatten från en av öns källor. Andros kom i konflikt med Aten efter perserkrigen, men anslöt sig sedan till det första (476 f. Kr.) och till det andra (376 f. Kr.) attiska sjöförbundet. Efter segern i Cheronia intogs Andros av makedonierna och 200 f. Kr. kom ön att lyda under romarna. Andros kuvades av romarna och tvingade alla ö-borna att lämna ön och att bo i Delion (Delesi som det heter idag). Ön skövlades av romarna och de lät Attalos, kungen av pergamon bli öns härskare.

Under bysantinsk tid hade Andros utvecklats till en plats för tidens intellektuella kretsar. Michael Psellos undervisade filosofi på öns berömda Filosofiska Akademi under 9:e årh. Psellos var filosofen Leons lärare. Även inom den ekonomiska sektorn lyckades Andros nå en glansperiod till följd av sidenindustrin som fanns på ön mellan 11:e och 12:e årh. Andros ockuperades år 1207 av venetianerna vilka styrde ön till år 1556, då turkarna intog ön.

Omkring år 1789 i sjöområdet nära Andros slogs den hjältemodige Lambros Katsonis mot turkarna. Katsonis hade sin bas på grannön Kea och han hade blivit turkiska flottans värsta mardröm. Men det tog slut med Katsonis hjältedåd, vid det legendariska sjöslaget som tog plats vid sundet mellan Andras och Eubea år 1790. De flesta av Katsonis båtar (9 i antal) förstördes och samtidigt förstördes även 16 turkiska och 12 algeriska båtar. År 1821 gav ö-borna sitt bästa i frihetskriget mot turkarna och många av dem hade varit medlemmar i Filiki Etairia (”Vännernas Sällskap”) som hjälpte till i frihetskriget.

Posted: May 27th, 2008 under Uncategorized.
Comments: none