Andros historia

Andros har enligt myten fått sitt namn från Andros, som var sonson till Apollon. Ön har också haft andra namn som Gavros, Lasia och Hydrousa. Det finns bevis att karier, fenicier och kretensare har varit på Andros.

Jonerna slog sig ner på ön omkring 1000 f. Kr. Då upplevde ön en glansperiod. Andros blev en stor sjömakt, bildade kolonier i Chalkidiki, Thrakien och i Mindre Asien och präglade egna mynt.

Guden som dyrkades på ön var Dionysos. Myten säger att när ö-borna hade en fest till hans ära, en av de s.k. Dionysia, rann det vin i stället för vatten från en av öns källor. Andros kom i konflikt med Aten efter perserkrigen, men anslöt sig sedan till det första (476 f. Kr.) och till det andra (376 f. Kr.) attiska sjöförbundet. Efter segern i Cheronia intogs Andros av makedonierna och 200 f. Kr. kom ön att lyda under romarna. Andros kuvades av romarna och tvingade alla ö-borna att lämna ön och att bo i Delion (Delesi som det heter idag). Ön skövlades av romarna och de lät Attalos, kungen av pergamon bli öns härskare.

Under bysantinsk tid hade Andros utvecklats till en plats för tidens intellektuella kretsar. Michael Psellos undervisade filosofi på öns berömda Filosofiska Akademi under 9:e årh. Psellos var filosofen Leons lärare. Även inom den ekonomiska sektorn lyckades Andros nå en glansperiod till följd av sidenindustrin som fanns på ön mellan 11:e och 12:e årh. Andros ockuperades år 1207 av venetianerna vilka styrde ön till år 1556, då turkarna intog ön.

Omkring år 1789 i sjöområdet nära Andros slogs den hjältemodige Lambros Katsonis mot turkarna. Katsonis hade sin bas på grannön Kea och han hade blivit turkiska flottans värsta mardröm. Men det tog slut med Katsonis hjältedåd, vid det legendariska sjöslaget som tog plats vid sundet mellan Andras och Eubea år 1790. De flesta av Katsonis båtar (9 i antal) förstördes och samtidigt förstördes även 16 turkiska och 12 algeriska båtar. År 1821 gav ö-borna sitt bästa i frihetskriget mot turkarna och många av dem hade varit medlemmar i Filiki Etairia (”Vännernas Sällskap”) som hjälpte till i frihetskriget.