Makronisos

Under antiken hette ön Eleni. Man trodde att den sköna Helena besökte ön på sin väg till eller från Troja.

Ön ligger mellan attiska Lavrio och Kea. Administrationsmässigt hör ön till Keas förvaltning. Makronisos upptar en yta på 15 kvadratkilometer och har en kuststräcka på 28 km. Från ruinerna att döma var ön antagligen bebodd under antiken. Efter andra världskriget användes ön som deportationsplats för många greker.

 

 

 

 

Milos historia

Milos är en av de först bebodda kykladiska öarna. Om det vittnar ruinerna i Fylakopi som dateras till den yngre stenåldern och några bitar av obsidian som är ett mörkt mineral och finns bara på Milos. Detta mineral som är glasartad och användes för att göra verktyg, har spelat en stor roll i öns utveckling.

Milos har varit ett framträdande centrum för den kykladiska kulturen, en kultur som startade något tidigare än den minoiska kulturen på Kreta. Efteråt utvecklades båda kulturerna parallellt. Minoerna styrde Milos och övriga Kykladerna i allmänhet från år 2000 fram till 1450 f.Kr., då mykener slog sig ner på ön. Därefter kom dorerna omkring år 1 100 f.Kr. Mycket senare efter det peloponnesiska kriget, skövlades Milos av atenarna, alla män dödades och kvinnor och barn togs till slavar. Detta hände eftersom Milosborna visade sig vara på spartanernas sida under det peloponnesiska kriget och därför straffade atenarna dem. Men Milos kom återigen att stå på sina fötter och under hellenistisk tid skapades där underverk inom konsten. Under den tiden skapades den miloiska Afroditi (Venus de Milo).

Kristendomen kom ganska tidigt till ön. Det finns katakomber som blivit berömda och unika för Grekland. I katakomberna begravdes över 2000 kristna. Venetianerna styrde sedan ön från år 1207 men år 1580 tog turkarna över. Innan turkarna tog över, hade Milos varit ett tillhåll för piraterna. Milos befriades och införlivades med Grekland år 1832.

Milos

Milos är känd till namnet över hela världen, eftersom det var där som statyn av Venus Milo (meliska Afrodite) påträffades. Statyn pryder numera museet i Louvren. Milos är en vulkanisk ö. Den vulkaniska verksamheten har gett öns marker och stränder alla fina former och färger.

Här har naturen varit den stora konstnären. Klipporna har blivit till skulpterade konstverk. Bergarterna liknar konstmålningar och detsamma gäller för de magnifika grottorna och de lugna, vackra sandstränderna. Milos har rika mineralfyndigheter och där finns det några av de äldsta gruvorna i Medelhavet.

Till ön trafikerar färjor som gör sträckan Piraeus, Kythnos, Serifos, Sifnos, Milos, Kimolos. Sommartid går färjor från ön till många andra öar. Sist men inte minst så går det flyg till ön från Aten.

Milos ligger i den sydöstra hörnan av Kykladerna, n.v. om Santorini och söder om Sifnos och Serifos. Piraeus ligger på 87 sjömils avstånd från ön som har en yta på 151 kvadratkilometer och en kusträcka på 125 km. Antalet invånare ligger på 5 000.

Serifos

Serifos ser ut som en jätteklippa mitt i havet, en klippa som enligt mytologin är den förstenade Serifostyrannen Polydektis. När man kommer närmare ön häpnar man över dess skönhet. Serifos huvudort heter Chora och är byggd på en brant kulle över hamnen.

Chora har med all rätta kallats en traditionell by. På ön finns det slätter, vikar och framför allt sandstränder. Ingen kykladisk ö har vid sin hamn en sådan vacker och lång sandstrand och det finns till och med flera badstränder i närheten av hamnen, Livadakia, Karavi, Lia, den slutna viken vid Aghios Sostis, den berömda Psili Ammos med den färggranna tavernan och Ai Giannis. Man kan gå till fots till alla dessa sandstränder och välja var man vill stanna och simma. Om man önskar att göra en utflykt kan man komma med fiskebåt eller buss till ställen som det gamla Taxiarchonfästningsklostret, till den vackra viken Koutala, till Megalo Livadi eller till Sykamia. Man kan njuta av ett lugnt och diskret liv på ön varje sommar även om barerna och diskoteken är fyllda.

Serifos befinner sig mellan Kythnos och Sifnos, avståndet mellan ön och Piraeus är 70 sjömil. Ön upptar en yta på 73 kvadratkilometer med en kuststräcka på 70 km. Ön har 1 200 invånare. Färjorna från Piraeus lägger till och åker sedan vidare till Sifnos, Milos och Kimolos. Serifos står också i förbindelse med andra kykladiska öar via färjor, förutom de som trafikerar sjövägen i västra Kykladerna.

Koufonisi

Koufonisia är två småöar, Epano Koufonisi och Kato Koufonisi. Kato Koufonisi är bebodd under sommarsäsongen och har några stillsamma men ödsliga sandstränder.

Det intressantaste är Epano Koufonisi (där lägger båtarna till) som har 300 invånare, många fiskebåtar och vackra sandstränder. I Epano Koufonisi finns det fem fina sandstränder i rad. Den första är vid hamnen. Sedan om vi går från hamnen mot nordöst kommer vi var femte minut att träffa på en vacker och vindskyddad sandstrand. Efter 25 minuters promenad kommer vi till Pori, en cirkelformad vik, som är så formad att man kan tro att viken är ritad med passare. Pori har en jättefin sandstrand, kanske öns finaste. Vid den norra delen av vikens arm som skyddar själva viken, ligger en vacker havsgrotta

Kimolos historia

Ön har fått sitt namn, enligt myten, efter sin första invånare Kimolos, maken till Sidi, Tauros dotter.
Kimolos historia har i stort sett alltid varit förbunden med Milos. Ön har i alla tider varit beroende. Öns antika stad ligger numera på havets botten, nära Koftos sandstrand. Mittemot skäret Aghios Andreas har man hittat ruiner som härstammar från den mykenska perioden.
 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

Kimolos

En liten ö full av vita klippor som inte är något annat än kalk (gr. kimolia). Den ligger nära Milos (en halv sjömil). Med en fiskebåt tar det mindre än 30 minuter att åka från Pollonia till Kimolos. Det finns ingen som helst turism på ön, varför den är en utmärkt semesterort för besökare som vill ha semester i lugn och ro tillsammans med de okonstlade och gästvänliga öborna.

Från den rofyllda hamnen Psathi leder en uppfartsväg i 20 minuter till Chora. Chora är en stor kykladisk by med karaktäristiska vitkalkade hus, som pryds av blomkrukor med basilika och geranier. Där finns det ett litet lokalt museum och en läkarpraktik. Sevärda är kyrkorna av Aghios Chrysostomos (17:e årh.), Kristus (16:e årh.) och Evangelistria (17:e årh.).

Kimolos ligger s.v. om Sifnos och mycket nära Milos. Avståndet från Piraeus är 88 sjömil. Ön har en yta på 36 kvadratkilometer och har en kuststräcka på 38 km. Ön har 780 invånare. Man kan komma till ön med färja som går från Piraeus och gör turen till västkykladerna.

Bekanta er med ön Sikinos

Sikinos som är beläget i de södra Kykladerna har inga turistanläggningar men är väl värt att utforska. Nedan följer exempel på platser värda ett besök på Sikinos.

Alopronia. Namnet kommer från Ano Pronia (försyn från ovan). Alopronia är öns lilla hamn som har en liten badstrand.

Chora. Vid brantens kant, över havet, ligger Chora, den är primitiv och jungfrulig och imponerar på varje besökare. Mitt i Chora härskar den skinande vita kyrkan Pantanassa. Kyrkan inrymmer en träsnidad ikonostas och gamla ikoner. Nordväst om Chora ligger en uppförsbacke som leder till det befästande klostret Chrysopigi (20 minuter till fots), utsikten därifrån är hänryckande. Där brukade en gång i tiden ö-borna gömma sig undan sjörövarna. Klostrets mittskepp inrymmer Zoothochos Pigi-kyrkan.

Episkopi. Den ligger s.v. om Chora och det tar en timme femton minuter att promenera dit. Ruinerna som finns där kan mycket väl tillhöra ett tempel av Pythios Apollon. På platsen där ruinerna finns har en kyrka uppförts, Kimisis tis Theotokou-kyrkan.

Andra sevärdheter på ön Aghia Marina och Paliokastro.

Bekanta er med ön Ios

Vid den norra delen av hamnen (Ormos som den kallas av ö-borna) finns det en vacker sandstrand, men de flesta går till Milopotas för att simma.

Chora förbinds med hamnen via en asfaltbelagd väg, ca två km, som leder enda till Milopotas badstrand. Man kan gå dit till fots, men man kan även ta bussen. Bussen går ofta till Milopotas. Det är en upplevelse att promenera i Chora och se de många kykladiska kyrkorna och njuta av utsikten över havet. Milopotasviken ligger 3 km från Chora. Bussen kommer ända fram till viken. Där finns en lång och vacker sandstrand. Manganari är ett litet samhälle, byggt vid en stor vik med fin sandstrand som finns på öns södra del.

Vid Aghia Theodoti finns det sandstrand och camping. Aghia Theodoti ligger på öns östra kust. Det finns en väg som leder dit men man kan också åka dit med fiskebåt, om vädret tillåter. Psathi är ett litet samhälle vid östra kusten. Man kommer dit med bil eller med fiskebåt.

Bekanta er med ön Delos

Den lilla båten som kommer från Mykonos brukar lägga till vid Delos västkust, 150 meter söder om denna plats där den antika hamnen låg. Eftersom monumenten är många och spridda över ett stort område har vi delat de i åtta olika grupper för att det ska bli lättare för besökaren att kunna se allt.Den heliga hamnens område. I det här området, som ligger precis utefter kajen, låg då Kompetalisternas agora (samlingstorget), Fillipos den femte Makedonierns arkad (eller Sto a som det heter) och Delosbornas agora.

 

Apollons tempel. Om vi tar processionsvägen och promenerar norrut, kommer vi fram till naxosbornas Hus (Oikos) och Apollons tempel (uppfört 6:e årh. f. Kr.). Där inne fanns gudens staty och sjöförbundets skatt. Väster om Apollons tempel ligger Artemis’ tempel, Theofrastos agora (byggd 2:a årh.f .Kr.) och Pelarsalen (byggd 3:e årh.f. Kr.) och i norra delen ligger Antigonos arkad.

Öster om arkaden Antigonos ligger det arkeologiska museet. Processionsvägens område med Lejonskulpturerna. Norr om arkaden Antigonos ligger italikernas agora, Delos’ största monument. Direkt efter italikernas agora låg Den Heliga Insjön, som numera är torrlagd och väster om insjön låg den berömda processionsvägen med Lejonen. Det fanns nio lejonskulpturer i marmor från Naxos, det var en votivgåva från naxosborna. Marmorlejonen stod som symboliska vakter över den Heliga Insjön. Det finns bara fem lejonskulpturer numera och de är de mest imponerade och mest betraktade statyerna på ön. N.v. om Lejonprocessionsvägen ligger den stora Institutionen av Poseidoniasterna och längre västerut ligger Kullens Hus.

Norr om den Heliga Insjön ligger insjöns Palestra (träningshall ) uppförd omkring 3:e årh.f. Kr. och Granitpalestran uppförd omkring 2:a årh. f. Kr. Stadionområdet. Stadion ligger ungefär en kilometer nordöst om processionsvägen. I vägens mitt ligger Arkegesion och framför stadion ligger Gymnasium.

Teaterkvarteret. Det sträcker sig över det område som börjar från kajen och fortsätter österut. Området har varit det mest befolkade och rikaste kvarteret på hela ön. Bland kvarterets lyxiga hus, de mest uppseendeväckande, var Dianysos, Triaina (treudd), Delfinernas och Prosopeion (maskernas) Husen. Dessa hus har fått sina namn från golvmosaikerna som finns kvar att se. Iögonenfallande är också Kleopatras Hus som pryds av husägarnas statyer: Kleopatra från Aten och Dioskouridis. Teatern som hade plats för 5 000 åskådare, ligger i kvarterets mitt.

De utländska gudarnas tempel. Öster om teaterkvarteret och vid det heliga berget Kynthos fötter, ligger ruinerna av de utländska gudarnas tempel. Bland dessa finns de egyptiska gudarnas tempel (Serapis templet eller Serapeio och Isis templet), de syriska gudarnas tempel och Kaveirernas tempel (Samothrakes gudar). Öster om de egyptiska gudarnas tempel ligger ruinerna av Heraion, ett Hera tempel som är mycket gammalt.

Det heliga berget Kynthos. Den uppförsbacke med trappstegen som leder från de utländska gudarnas tempel till det heliga berget Kythnos, är densamma som de deliska spelens segrare vandrade för att komma fram till Kynthios Zeus och Athenas tempel och ta emot hederbetygelsen Templens ruiner ligger på den heliga bergstoppen. På samma berg finns det en förhistorisk grotta som var platsen där Herakles dyrkades.

Södra området. Den antika handelshamnen låg söder om den nuvarande kajen. Vid stranden fanns det då affärer. På en kilometers avstånd från den antika hamnen, möter man Fourniviken och ruinerna av Asklepios templen.