Amorgos

Amorgos är Kykladernas östligaste ö och den närmaste ön till Astypalea och till resten av Dodekaneserna (”Tolvöarna”).

Ön har två hamnar, den vackra Katapola och Egialisviken (ormos Aigialis) med sin vackra sandstrand. Chora är byggd enligt strikt kykladisk tradition och ligger på svårframkomliga berg. Det kritvita klostret Panagia Chozoviotissa är inhugget i en brant bergsvägg över havet. Amorgos upptar en yta på 121 kvadratkilometer, har en kuststräcka på 112 km och 1 800 invånare.

Man kan komma till ön med färja från Piraeus (avstånd 138 sjömil), från Rafina, från Kykladerna och från Dodekaneserna. Under sommaren åker man även med flygbåt från Piraeus eller Rafina.

När man väl har kommit till ön kan man åka med buss från Katapola till Chora, till Moni Chozoviotissas, till sandstränderna Aghia Anna och Egiali. Man kan även åka med fiskebåt till öns olika och bedårande stränder liksom Aghios Pandeleimonas, Faros Paradisia och Kalotaritissa. Ön har inte några stora turistanläggningar men det finns hotellrum som ger bra service för besökarna.

Donousa

Donousa har bara 130 invånare som är fördelade i de små samhällen som finns på ön.Dessa samhällen är: Donousa (hamnen, som också kallas Stavros av ö-borna), Charavgi, Mersini och Kalotaritissa. Det finns en vacker sandstrand vid viken där färjan lägger till. Det finns även andra sandstränder, Kentros exempelvis, som är kanske öns vackraste sandstrand.

 

 

 

 

Delos

Den lilla kala klippön är enligt myten Apollons hemort. Bara en sådan ö som Delos med så mycket ljus kunde bära titeln “solgudens hemort”. Några höga berg eller träd finns inte och ön är nästan skuggfri. Enligt mytologin har det funnits en enda palm på ön, när Apollon föddes. Leto tog stöd mot palmen för att ge liv åt Apollon och Artemis.

När jonerna drevs bort från det grekiska fastlandet, valde de att fly till Kykladerna och speciellt till ön Delos. Jonerna gjorde Delos till ett religiöst center. På den lilla ön uppfördes otaliga tempel, patricierhus, torg (agora), stadium, affärer och Delos växte till en stor stad. Ön blev i sin tur ett centrum för religion, kultur och handel.

Tiden gick. Efter utvecklingens höjdpunkt följde förfall, krig, fördärv och katastrof. Den lilla ön är numera en bit land med massor av ruiner. Bland ruinerna kan man fortfarande se marmorpelarna och delar av berömda mosaiker som prydde patricierhusen, stadium, teatertrappor och träningshallar.

Bland denna ruinmassa ser man fem marmorlejonskulpturer i rad som står kvar på sina platser. Det är samma lejon som vaktade den heliga insjön.

Delos ligger s.v. om Mykonos på sex sjömils avstånd. Ön upptar en yta på 5 kvadratkilometer. Under somrarna finns det dagliga förbindelser med småbåtar från Mykonos, Tinos och Naxos. Under vintertiden minskar trafiken. Det är förbjudet att övernatta på ön.

Rundturer Tinos

Nedan presenteras ett urval av sevärdheter värda ett besök på ön Tinos.

Vi börjar med att komma ut från staden och kör mot inlandet.

1. Moni Kechrovouniou (kloster) - Mesi - Komi Kolybithra (26 km)

7 km Moni Kechrovouniou. (Marie himmelsfärds-klostret) Tinos mest intressanta kloster. Där bor ca 50 nunnor. Klostret uppfördes under 11:e årh. på en vacker plats. Bland klostrets celler finns det också den heliga Pelagias cell som år 1822 pekade ut platsen där den Heliga Jungfruikonen fanns begravd.

13 km Xobourgo (utt. kso’burgo). Man befinner sig på rundturens huvudväg. Till vänster finns det en väg utan beläggning som leder till en plats nära Xobourgos omtalade klippa. Där fanns under 8:e årh. f. Kr. Tinos antika stad. På stadens ruiner uppfördes senare det berömda Kastro (borg) av venetianerna. Borgen var nästan ointaglig, och var orsaken till att det tog så lång tid för turkarna att erövra Tinos. Även om turkarna hade erövrat resten av Kykladerna år 1538, hade de svårt med Tinos, men till slut föll ön i turkarnas händer år 1715.

19 km. Vägkorsning nära byn Krokos . Fortsätt till höger mot byn Komi.

23 km Komi. En av Tinos största byar. Här kan man beundra den traditionella byggnadsstilen. Efter Komi följer man vägen som leder till öns norra kust.

26 km Kolybithra (bet.dopfunt). Namnet är karakteristiskt. Vi kommer till en vacker vik med fin sandstrand där man kan njuta av vattnet. Området har börjat utvecklas för turism.

2. Kionia
Besöket till Kionia kan ses snarare som en promenad än som en utflykt. Den ligger på 3 km avstånd från Tinos och man kan komma dit om man följer strandvägen mot väst. Kionia har en vacker sandstrand och havsvattnet är kristallklart. Området utvecklas också för turismen. Man har grävt ut Poseidons och Amfitritis tempel där.

3. Kardiani - Isternia Pyrgos - Ormos Panormou (36 km)
Vi tar den nya vägen som leder norrut och efter 4 km svänger vi till vänster mot Isternia. Vägen fortsätter genom dalen Tarabados där de flesta duvslagen på ön finns. Sedan går vägen ovanför samt parallellt med havet och utsikten blir intagande.

22 km Kardiani. En vacker by som ligger vid en skogbevuxen bäck 260 m. över havet. Kardianiviken är mycket färggrann och är byns hamn.

26 km Isternia. Ännu en vacker by som ligger högre än Kardiani (330 m. över havet). Trakten bjuder på en förförisk utsikt över havet. Det är värt att ta en promenad bland byns smala gränder och besöka kyrkan Aghia Paraskevi med sin ikonostas i marmor. När man kommer till viken lsternia hittar man en vacker sandstrand och kristallklart vatten. I närheten ligger stranden Aghios Nikitas.

32 km Pyrgos. Den största och kanske vackraste byn på Tinos och en av Kykladernas vackraste. Byns vitkalkade hus pryds av dörr- och fönsteröverstycken och trappor i marmor, något som ger husen en viss förnämhet. Pyrgos är många grekiska konstnärers födelseort. Här föddes konstmålaren Nikiforos Lytras, kompositören Nikos Skalkotas och skulptörerna Dimitrios Filippotis och Giannoulis Chalepas. Konstmåleriet och bildhuggarkonsten är traditioner på Tinos. Men Pyrgos ligger först bland de första när det gäller konst. Bland byns sevärdheter kan man besöka Giannoulis Chalepas’ hus som nu är ett museum.

36 Km Ormos Panormou (viken panormos). Vi har kommit till turens slut. Här kan man njuta av utsikten över hamnen med fiskebåtarna och husen, som byggts amfiteatraliskt ovanför hamnpromenaden.

4. Porto (Aghios loannis)
Vid öns sydöstra del ligger det en vacker sandstrand, 6 km öster om Tinos. I turens mitt, tar man av till höger vid vägkorsningen och kommer efter 3 km till Aghios Sostis sandstrand.

Bekanta er med ön Tinos

Det är mycket folk som kommer till Tinos sommartid. Vid kajen, står hotellen, restaurangerna och affärerna i rad. Därifrån går en rymlig och rak uppfartsväg till Panagiakyrkan.Det är på denna väg som tusentals pilgrimer från hela Grekland vandrar varje år, den 25:e mars och speciellt den 15:e augusti, för att komma och be till den undergörande Jungfruikonen. Där vägen slutar härskar Jungfrukyrkan.

 

Kyrkan är en byggnad i vit marmor och kring den centrala byggnaden ligger flera tillbyggnader. Inne i kyrkan bevaras jungfruikonen som sägs vara ett verk av evangelisten Loukas. Ikonen är dekorerad med diamanter, safirer och pärlor som är gåvor från kejsare, kungar och andra trogna. Kyrkan uppfördes år 1823.

En av kyrkans tillbyggnader inrymmer tavelgalleriet för Tinos konstmålare. I museet bevaras verk av Lytras, lakovidis, Ghyzis, Sochos, Filippotis, m. fl. I dessa byggnader finns det också en sakristia, bibliotek m.m. På Tinos finns det ett arkeologiskt museum. Nära staden Tinos ligger den vindskyddade sandstranden Aghios Fokas.

Tinos historia

Enligt myten har Aiolos, vindarnas gud, bott på ön. På så sätt kunde man förklara de starka vindarna som blåser över ön. Omkring 1000 f. Kr., kom jonerna dit. 6:e årh.f. Kr styrdes Tinos av Eretria och 409 f. Kr., tog perserna över.Tinos befriades efter slaget vid Marathon. På Tinos dyrkades Poseidon, havets gud. Om detta vittnar ruinerna av Poseidon och Amfitriti-templen i Kionia, År 1207 styrdes ön av venetianerna, Den första venetianska adelsfamiljen på ön hette Ghizi.

 

Venetianernas ockupationstid på Tinos har varit mycket längre än på de övriga Kykladerna. Venetianerna blev kvar på ön i över 500 år och det resulterade i tillkomsten av den största katolska kolonin på Kykladerna. År 1715 kuvades Tinos av turkarna och befriades sedan av grekerna under frihetskampen år 1821.

År 1822 påträffades ikonen av Den Heliga Jungfrun. En nunna från klostret Kechrovounio drömde om platsen. Nunnan dyrkas i dag på ön som den Heliga Pelagia från Tinos. Vad som gått till Tinos senare historia är då det grekiska krigsfartyget “Elli” torpederades av en italiensk ubåt. Detta hände den 15:e augusti år 1940, dagen för vallfarten till kyrkan Panagia.

Tinos

De vackra stränderna med den vita sanden, det kristallklara vattnet, den friska meltemivinden under somrarna och det eviga solljuset, gör Tinos till en av de intressantaste kykladiska öarna.

På Tinos är de flesta besökare greker. Tinos är Jungfruns Heliga ö, och Greklands vallfartsort, något som liknar Lourdes i Frankrike. Folk som kommer till Tinos för att be till den Heliga Jungfrun, hinner inte se mycket av öns sevärdheter, de traditionellt byggda husen som håller den rena kykladiska byggnadsstilen och som ligger bland trädlundarna. Där finns det också de omtalade duvslagen som är gjorda med mycket fantasi och skicklighet och de finns nästan bara på Tinos. Det är inte konstigt att det finns sådana mästerverk av traditionellt byggande på ön, eftersom Tinos är konstnärernas ö. Berömda grekiska konstmålare och bildhuggare som levde under 19:e och 20:e årh. kom från Tinos, som Chalepas, Filippotis, Sochos, Gyzis och Lytras.

Tinos ligger mellan Syros, Andros och Mykonos, och har ett avstånd på 86 sjömil från Piraeus och 62 sjömil från Rafina. Ön är bergig och upptar en yta på 195 kvadratkilometer, har en kuststräcka på 106 km och 8 000 invånare.

Man kan åka till ön från Piraeus eller Rafina med färja eller med snabbåt. Från Tinos kan man komma även till övriga Kykladerna.

Kythnos historia

Det sägs att de första invånarna på ön var dryoperna och att ön fick sitt namn från dryopernas kung som hette Kythnos.Man refererar till ön även med andra namn, som Thermia (öborna kallar ön Thermiá), ett namn som kommer från de varma hälsokällorna som finns i Loutra. För många århundraden sen var ön medlem av det Deliska sjöförbundet. År 1207 ockuperades Kythnos av venetianerna och år 1537 av turkarna. Kythnos var en bland de första öarna som slogs mot turkarna under frihetskampen år 1821 och införlivades tillsammans med de andra kykladiska öarna med Grekland år 1832.

 

 

 

Kythnos

Kythnos är första hamnen för trafikbåtarna i västkykladerna. Det tar fyra timmar från Piraeus att komma till Kykladernas ö-värld: till Merichas hamn med sandstranden och fiskebåtarna, till det klara vattnet som dansar under solstrålarna och till den friska meltemivinden som rensar luften.

När man står på berget kan man se de två kykladitiska byarna Chora och Dryopida. Man kan se byarnas bländvita hus och gamla vindkvarnar eller också byarnas gränder som är belagda med stenplattor. Musiken strömmar ur kaféerna. Det är traditionell musik från de grekiska öarna och spelas med violin och luta som man kan dansa ”balos” till. På östkusten finns det ytterligare en hamn, Loutra, som är samlingspunkt för turister under sommaren. I sydost finns det en kyrka, Panagia Kanala, som är byggd på en klippa ovanför havet. Den 15:e augusti och den 8:e september varje år, kommer de trogna till kyrkan för att vara med i mässan. Efter mässan blir det fest och man dansar ute på den stenbelagda förgården. Sådan är Kykladernas värld, en lugn men glad värld fylld av liv och ljus. En värld som är så nära den bullriga huvudstaden Aten. En liten värld som man kan bekanta sig med även under ett veckoslut. 

Kythnos ligger mellan Kea och Serifos och dess avstånd från Piraeus hamn är 52 sjömil. Ön upptar en yta på 99 kvadratkilometer, kuststräckan är 97 km och invånarantalet är omkring 1 500. Kythnos är en bergig och skogslös ö med många pittoreska och slutna vikar. Den håller ett visst avstånd från turismen ännu. Därför utgör Kythnos ideal målet för de som önskar njuta av havet och som söker lugn och ro.

Kythnos står i förbindelse med Piraeus. Det finns färjor som kommer till Kythnos och sedan fortsätter mot Serifos, Sifnos, Milos och Kimolos. Det finns även snabbåtar från Piraeus (Zea) till Kea och Kythnos.

Bekanta er med ön Kea

Kea (Chora) ligger sex kilometer från Korissia på en kulle (320m). På toppen av kullen står Kastro (dvs. fästningen) med några ruiner av den arkaiska muren och Apollons tempel. Chora har smala gränder, gamla kykladiska hus och nybyggda hus

Korissia: Öns hamn ligger i en vik med fin sandstrand.

Kea (Chora): Även kallad Loulis, för att den är byggd där den antika staden med samma namn låg. Utsikten över den lummiga bäcken är tilldragande. På en kvarts gångavstånd från Chora kommer man fram till ett skulpturverk, Keas Lejon: ett lejon i sten som skapades omkring 6:e årh. f.Kr. Myten säger att lejonet jagade nymferna, som dödade kvinnor, bort från ön. Det finns ett arkeologiskt museum på Kea.

Aghia Marina kloster: Det ligger 5 km s.v. om Chora och är byggt runt en gammal trevåningsfästning.

Pisses: En vik med en sandstrand som ligger där den antika staden Poieessa låg. Avståndet från Chora är 10 km och ligger på västkusten.

Koundouros: Välbesökt turistplats, i en vik med kristallklart vatten som ligger 15 km från Chora.

Poles: En vik med sandstrand där antika Karthaia låg. Där finns det några ruiner kvar. Poles ligger på sydöstkusten.

Vourkari: En vik sydost om Korissia. Förankringsplats för yachter med fina affärer och många turister. Mittemot, på näset Aghia Irini, finns en utgrävd antik byggnad från bronsåldern . Om man fortsätter norrut kommer man till Kefala, där man ser äldre byggnader.

Otzias: En sluten vacker vik och ett Iitet samhälle. Otzias ligger 6 km norr om Korissia.
Panagia Kastriani kloster: Det ligger på öns norra kust, 7 km från Otzias, i en klippig vild plats med fin utsikt. Även där finns det rum att hyra.