Thirasia

Thirasia är den näst största ön av de som formar Santorinis “kaldera” (kittelberg) . Ön ligger något avsides från Santorini ungefär en sjömil s.v. om la.

Huvudorten på Thirasia har samma namn som ön, och den är byggd vid toppen av ett brant stup. Platsen bjuder på en vacker utsikt över Fira och hela Santorini. Det enda sättet att gå upp till byn är genom en trappa med 145 trappsteg. Vid öns sydkant finns det en grotta med två ingångar, som heter Trypiti. Öns nordkant gömmer antagligen många nergrävda arkeologiska fynd. Där står en liten kyrka, Aghia Irini. Vid hamnen finns det fisktavernor och några få hyresrum.

Rundturer Santorini

Nedan presenteras ett urval av sevärdheter värda ett besök på ön Santorini.

Finikia 10,5 km. Det ligger på väg till Ia. Ett vackert samhälle med intressanta kyrkor.

Ia (11 km). Den ligger vid öns norra del. Byn är mycket intagande och är mera urtidspräglad än Fira. Här har bussarna sin sista hållplats. Den pryds aven venetiansk fästning och traditionella hus. Nedförsbacken på den märkliga röda jorden leder till Ias fiskehamn. Nordöst om la, in i havsområdet, 7 km från kusten, ligger ännu en vulkankrater, Kaloumbos. Utbrottet år 1560 e.Kr. var katastrofalt. Trappor med mer än 200 trappsteg leder till sandstränderna Armenis och Ammoudios.

Mesaria (3,5 km). En by som ligger mitt i ön bland vingårdarna.

Monolithos (7 km). Den närmaste badstranden, sydöst om Fira. Dit åker man med buss från Fira.

Pyrgos Kallistis (6 km). Den högst liggande bland byarna på ön. Den ligger söder om Fira på sluttningen av profeten Elias-berg.
Profeten Elias klostret (10 km). På bergets topp (560 meter) ligger det ortodoxa munkklostret. Klostret inrymmer gamla ikoner, dyrbara klenoder i sitt folkkonstmuseum.
Episkopi eller Mesa Gonia (8 km sydöst om Fira). I närheten av byn ligger den bysantinska kyrkan Episkopi, uppförd omkring 11:e årh.

Kamari (10 km). En vacker badstrand med svart kiselsten, 2 km från Episkopi. Ett turistutvecklat område.
Antika staden Thira. 2, 5 km från Kamari och ligger på Mesa Vounoberget. Ruinerna, som låg under pimpsten, ligger utspridda över ett stort område. Man kan urskilja templen, agoran, teatern, badhuset och begravningsplatserna. I denna stad bodde dorer, romare och bysantiner. Arkeologiska platsen vid Akrotiri (16 km). Två kilometer efter Akrotiri, vid öns s.v. kust, ligger Santorinis intressantaste arkeologiska plats. Området har kallats, med all rätta, ett förhistoriskt Pompeji. Professor Spiros Marinatos grävde år 1967 under ett tjockt lager av pimpsten och teralit, och frilade en hel minoisk stad med två- och trevåningshus, som pryddes av vackra väggmålningar som liknar de som har hittats i Knossos på Kreta. De intressantaste av dessa målningar är: “Expeditionen till sjöss”, “Vårfresken” och “Boxande barn”. Det finns många urnor, lerkärl, bronsföremål och möbler, som hittades inne i husen.
Hela staden lades under lavan vid vulkanens utbrott år 1450 f. Kr. Idag ligger ruinerna under ett stort skjul och konstruktionen tillåter solstrålarna att tränga genom.

Emporio (11 km). En färggrann by, som till invånarantalet är näst störst. Den ligger på öns södra del och har vackra smala gränder.

Perissa (14 km). En till vacker badstrand som ligger sydöst om Fira och i närheten av den antika Thira.

Bekanta er med ön Santorini

Fira, som är Santorinis huvudort, har anlagts vid den branta västkusten 260 meter över havet. Kombinationen av vackert landskap, vulkan och kykladitisk arkitektur gör Fira till av de vackraste platser i världen.

Man åker till byn med bil från hamnen Athinio där färjorna lägger till, eller så går man till Fira från Firas lilla hamn till fots eller rider på en åsna. En vacker, stenbelagd, vitkalkad och slingrande stig förenar huvudstaden med den lilla hamnen och vill man komma snabbt fram är linbanan att rekommendera. För att säga sanningen så har återuppbyggnaden, turisterna och bullret tagit bort en del av den folkloristiska tjusningen.

Trots detta kommer en promenad i Firas gränder att vara ett unikt nöje. Man kommer att fängslas av de vita husen med sina valvbågar, terrasser och balkonger, de bländvita kyrkorna med sina vackra kupoler, tavernorna, barerna och affärerna. Ni kan även besöka det arkeologiska museet, med sina anmärkningsvärda fynd från Akrotiri (framförallt finns det antika thireiska urnor) och den antika staden Thira. Ett besök till det gamla katolska dominikanerklostret, till den ortodoxa och till den katolska katedralen rekommenderas starkt. Något som man absolut inte bör missa är besöket till öarna Nea (nya) och Palea (gamla) Kameni för att se vulkanen. När man kommer till Nea Kameni kan man gå upp till kratern (det tar ca 30 minuter). Lämpliga skor är dock att rekommendera då marken är varm. Denna utflykt kan göras med kaik från Firas Skala (det tar bara tio minuter). Det är även möjligt att välja en längre utflyktstur som, förutom vulkanen, inkluderar de små öarna Aspronisi och Thirasia (båda är delar av gamla Thira som sjönk) och den bedårande Ia. Ännu en intressant utflykt är den mot Firostefani (1 km) och Imerovigli (3 km). Båda ligger norr om Fira, har bra förbindelser och bjuder på samma fina utsikt som Fira. I närheten av Imerovigli ligger det gamla ortodoxa nunneklostret Aghios Nikolaos.

Thirasia är den näst största ön av de som formar Santorinis “kaldera” (kittelberg) . Ön ligger något avsides från Santorini ungefär en sjömil s.v. om la. Huvudorten på Thirasia har samma namn som ön, och den är byggd vid toppen av ett brant stup. Platsen bjuder på en vacker utsikt över Fira och hela Santorini. Det enda sättet att gå upp till byn är genom en trappa med 145 trappsteg.

Vid öns sydkant finns det en grotta med två ingångar, som heter Trypiti. Öns nordkant gömmer antagligen många nergrävda arkeologiska fynd. Där står en liten kyrka, Aghia Irini. Vid hamnen finns det fisktavernor och några få hyresrum.

Santorinis historia

De första Santoriniborna var forngreker eller s.k. protohellener, som började lämna sina spår 3000 år f. Kr. Den minoiska kulturens påverkan blev känd då utgrävningar startades vid Akrotiri. Under ett tjockt lager av vulkanaska, fann man ett helt samhälle med två- och trevåningshus som prydes av väggmålningar (fresker) och liknade det minoiska palatsets väggmålningar på Kreta.

När det antika samhället byggdes, kallades ön Kallisti eller Stroggyli, p.g.a. sin form (stroggylos = rund/ Kallisti = den skönaste). Vulkanen hade inte börjat sin katastrofala verksamhet ännu. Omkring år 1450 f. Kr. hände något som radikalt ändrade den arkaiska världens historiska gång. Vulkanen, som låg på öns mitt, fick ett utbrott och sjönk till stor del ned i havet. Direkt efter utbrottet nådde en 100-meter hög flodvåg Kretas nordkust och palatset i Knossos jämnades med marken. Detta var antagligen (om den saken finns det delade åsikter) orsaken till den minoiska kulturens tillbakagång. Katastrofen avslutades med våldsamma jordbävningar och flera ton av aska spriddes över nästan hela Egeiska havsområdet.

 

Det som blev kvar från den gamla Stroggyli, är vad vi ser idag, den halvmåneformade ön med en 300-meter hög, brant klippa mot väst och en slät strand mot öst. Halvmånen täcktes med ett 30- 40 meters tjockt lager av aska. Utbrotten fortsatte med avtagande intensitet fram till 3:e årh. f. Kr. Thirasia och Thira skildes åt på 2:a årh. f. Kr. och sedan började små vulkaniska öar dyka ut ur havet vid vikens mitt (t.ex. Palea Kameniön), fram till år 1928. År 1956 resulterade en jordbävning i att en stor del av ön sjönk ned i havet.

Det finns forskare som påstår att den sjunkna delen av Thira var det mytiska Atlantis. Trots alla problem som vulkanen orsakade levde Santorini vidare. På 11:e årh. f. Kr. kom dorerna till ön. Deras ledare hette Thiras och ön fick sitt nya namn från honom. Dorerna byggde sin nya stad, den antika Thira, högst på öns sydöstra del. Namnet Santorini har ön fått mycket senare och det härstammar från Santa Irini, den heliga Irini som öborna dyrkar.

Under peloponnesiska kriget har Thira stått vid spartanernas sida. Efter kriget styrdes Thira av atenarna. Venetianerna med Marco Sanudo i spetsen styrde på ön från år 1207 då Thira annekterades till Naxos’ hertigdöme. Thira föll i turkarnas händer efter att de hade intagit de övriga öarna (runt år 1570). Thira införlivades med Grekland år 1832 tillsammans med de andra Kykladerna.